Pågående utställning
7.6.2025-30.8.2026 Välkommen till Muminhuset!
Muminhuset är muminfamiljens hem, fristad och utgångspunkt för äventyr. Vänner, förbipasserande och diverse varelser är alltid välkomna till Muminhuset, för korta besök eller för en längre tid. Mottagandet är gästvänligt och varmt. Muminhuset doftar av Muminmammans pannkakor, Muminpappan skriver sina memoarer och Mumintrollet tar hand om världens sista drake. I Muminhuset bor det energiska adoptivbarnet Lilla My och det osynliga barnet Ninni som blir synligt igen under muminfamiljens milda beskydd. Bakom Muminhusets kakelugn gömmer sig Förfadern, och ibland kommer Stinky till huset för att busa. Muminhuset symboliserar samhörighet, jämlikhet och trygghet. Muminhuset är fullt av liv, och där får alla vara sig själva.
Animationen där utställningen börjar berättar om den första muminboken Småtrollen och den stora översvämningen (1945). Efter ett spännande äventyr hittar muminfamiljen fram till Mumindalen, dit muminhuset som Muminpappan själv har byggt har drivit med flodvågen. Det är ett kakelugnsformat hus, alltså runt och blått med torntak, som blir mumintrollens hem. Enligt Muminpappan har huset tre rum: ”ett himmelsblått, ett solskensgult och ett prickigt. Och ett gästrum på vinden för [Sniff].”
Muminhusets invånare växlar med tiden och många stannar länge. Huset som från början hade två våningar, byggdes därför ut och fick senare tre våningar och en källare. Köket, salongen och badrummet är på första våningen. På andra våningen finns sovrummen och ett gästrum, på tredje våningen ligger Muminpappans arbetsrum.
Tablån Mumin Huset (1979) som byggdes av Tove Jansson (1914–2001), Tuulikki Pietilä (1917–2009) och Pentti Eistola (1931–2022) avviker från muminböckernas Muminhus till formen och detaljerna. Till utställningen har man konstruerat en salong som ser ut som den i tablån, med likadana tapeter, gardiner och möbler. I salongen kan besökare bekanta sig med Tove Janssons ursprungliga muminillustrationer som föreställer livet i Muminhuset, de som bor där och deras gäster. De sista illustrationerna gjordes till boken Sent i november (1970). I den har muminfamiljen lämnat Mumindalens höst, och i Muminhuset bor Hemulen, Filifjonkan, Mymlan, Snusmumriken, Onkelskruttet och homsan Toft. De minns och längtar efter mumintrollen. Berättelsens slut är hoppfullt, då en båt syns på havet vid horisonten. Troligtvis är det muminfamiljen som är på väg hem.
I slutet av utställningen kan man ta en närmare titt på hemligheter kring Mumin Huset som ligger i Muminmuseets fasta utställning. En dokumentärfilm, ritningsskisser, byggnadsmaterial samt många små föremål och tillbehör visar vilket omfattande projekt det treåriga husbygget var. Tablån påminner om vikten av lek i både barns och vuxnas liv.